Tiden står som alltid stilla




”Det skam det är fläck på Sveriges baner
att medborgarrätt heter pengar."

Verner von Heidenstam

Men nog om högern i allmänhet och mer om Kristdemokraterna. Vad som nu är demokratiskt med dom vet jag inte.

Tiden står som alltid stilla, eller lunkar väldigt sakta fram. Imorgon går Sverige till val. I sista stund vill jag sorgset bara påminna det absurda i att ett öppet homofobiskt parti sitter i regeringen. Att människor som med samma trångsynthet och retorik som Sverigedemokraterna får sitta där och bestämma och tycka. Byt ut HBT mot judar, araber, muslimer, kvinnor.

Rädda, rädda små barn i för stora kostymer som slår med händerna i borden och likt hon pastorns fru i Simpsons skriker "But what about the CHILDREN!?".

För mig är det en omöjlighet att se logiken i detta. Även om det i högern helt säkert finns jättesympatiska brinnande otroliga människor som är jätteduktiga på vad de gör. Här blundar dom. För det är en elefant i rummet. Eller borde vara det. Det borde vara en stor jävla elefant i riksdagshuset.

(bilder via theyearzero)

Høst



Det luktar høst. Efter en sen natt med Sofie ute i Haugenstuas kællarmørker kænns solen och luften næstan før mycket att hantera. Brænner på næthinnan.

Vi såg på Nottin Hill i mintgrøna ansiktsmasker som bara tjejer kan, efter fet indisk mat och dyr choklad. Stannade uppe sent. Det kændes nostalgiskt.

Lite till politik


Alltså egentligen skiter jag heligt i ifall du röstar rött eller blått. Så länge du inte röstar på Jimmie. Jimmie är trollet som låg under din säng när du var liten, som gömde sig i din garderob när ljuset släcktes.Han bodde under källartrappen.

I read Karl Marx and I liked it



Inte för att jag är marxist eller något (inte längre eller uttalat) men idag röstade jag. Och jag kan inte förstå hur man, med ett val som idag kretsar kring två block, kan rösta höger. Utan att gå in på ideologier. Men hur kan man rösta på en regering som tillåter ett homofobiskt Kd och ett s.k. liberalt Fp. Liberalt tjenhejsan. Liberalt om du är svensk. Annars kan du fetglömma slöjan. Ty sådant är frihetstänkandet.

Och högern har mage att kalla vänstern reglerande. Så länge det passar dom.

Barn



Det här med barn. Jag har en kollega som har ett på gång, det ligger och jäser i hennes mage och bidar sin tid.
Det är ju något av det coolaste som finns.

Men sedan läser och er jag så mycket läskigt på internet, om barn som far illa och har dumma föraldrar som kanske bara är trötta och lite ledsna över sina liv men projicerar allt det på ungen. Så jag vill bara en gång för alla citera Björn Ranelid:

Bär ungjäveln som en dyr whisky.

Frågor på det? 2.0


Anledningar att älska the Ranelid

'Nuff said.

Tänk om man vore mer som Jazz vid 7



På mellanstadiet slog min transexuella period till. Kanske för att ett par av flickorna i klassen fick bröst och var söta och populära, eller några få fick mens, eller att de låtsades vara små minikvinnor. Vad vet jag.

Hos frisören klippte jag av håret, kort blev det. Och med mina små ögon, inte alltför plutande läppar och då pojksmala kropp blev de intressant att fråga vad jag var. Pojke eller flicka frågade de. För skjortan var rosa. Och vilken pojke bär rosa.

Så jag tänkte att det var lika bra att kontra frågan och säga att ja, jag är flicka men när jag blir stor ska jag bli pojke. Så blev man ett kuriosum snarare än en riktigt ful tjej. Så så är det med det. Jag önskar bara att jag vore lika smart vid elva som Jazz är vid sju. Även om jag inte var "riktig" transexuell, utan mest bara letade efter anledningar för dom att retas istället för att de skulle reta mig för den jag verkligen var.

God Hates Tanja


Westboro Baptist Church (med stora hits som God Hates Fags och God Hates Sweden) fick ett trevligt mottagande i San Diego, under ComicCon. (bild via izit)

Efter ett veckolångt Star Trek-maraton önskar jag så att jag vore där, hellre än här. Här diskar jag, tvättar, dricker kaffe tills magen är sur. Försöker skriva en bok utan att ha en handling eller karaktärer i sikte. Försöker njuta av den sista semesterveckan genom att vettskrämt fördriva tiden, i brist på större mening eller mål. Utanför fönstret är det mulet mulet mulet, grått grått grått, och solbrännan från lördagens strandtur börjar blekna. En sista blek aning av bikini hänger sig kvar, som ett minne av mer motivation.

Så jag drömmer mig bort i Voyager och står och hytter med ett plakat i ett soligt San Diego. God Hates God står det på det.

Littorin


Innan allt barkade åt helvete för Sven-Otto. (via pappa)

Den lyckliga horan

Obligatorisk läsning, och sedan har jag sagt mitt i den debatten.

Polishelikoptern

När vi var där idag såg vi polishelikoptern som letade efter kvinnan som försvann från Katthammarsvik. Den stod på kajen där, och alla tittade, för att sedan se över de idag så klara vattnet. Efter ett lik .

Hoppas att hon kommer hem. Eller att de hittar hennes kropp, så att någon kan komma till frids med allt.

Hon försvann från ett bröllop, hennes mobil och klänning hittades i vattnet.

Samma vatten som jag badade i, kilometern bort. Efter att vi rusat runt på raukfältet.

Socialamedieakuten


Har precis kommit hem ifrån Socialamedieakutens livesändning på Café Milagro. Och det här måste någonstans betecknas som Almedalens mest avslappnade och trevligaste format, en slags talkshow (med gäster som Alexander Bard och F!:s press- och socialamedieansvariga Veronica Svärd, makthavare.se:s Magnus Ljungqvist) om sociala mediers betydelse, användning och eventuella problematik inom politik och andra områden. Programmet leds av sociala mediers drottning, Brit Sakston och Joakim Jardenberg (med mig på bilden ovan. Det är han  till höger. Ifall ni undrade.)

Hela sändningen ses HÄR. Spola fam till 2:16 för att se den genialiska rosémingelskola, något av det roligaste jag sett.

Jag blir så glad över att höra ett intressant ämne i ett gerillaTVformat, även om det blir så tydligt för mig att min generations användande av facebook/twitter/blogg skiljer sig så radikalt från den opinionsbildande, eller bara bildande, användningen. Jag blev därför ännu gladare att det togs upp som snabbast, att det i det senare fallet nästan tangerar en klubb för inbördes beundran. Så låt oss sprida vidare det här och armbåga oss in i vad man gärna kallar "nya media".

Och jag vet att jag ofta är reaktionär med det här. Jag vill ha greppbara medier, gammelmedia, eller vad Jan Guillou gärna kallar Riktiga Medier, för i det stora åsiktsflödet som twitter och bloggande generer (jag kastar spjut i radhus nu, jag vet) försvinner på sikt det legitima, ett reglerat och publicistiskt förfinat media som tidigare har funnits. Hur värderar man egentligen vad som är trovärdigt bland alla bloggar och tweets?

Men å andra sidan, vi har numera ett helt öppet forum för debatt/diskussion och tyckande. Och med det kan alla tycka och göra sin röst, om man är lite smart, hörd. Och det är väl allas rätt att få utnyttja den möjlighet som tidigare inte funnits.
Här vill jag säga 'nuff said, men jag är i valet och kvalet. Vad ser ni för problem och fördelar med blogg/twitter/sociala medier i kontrast till tidningar/gammelmedia? Är journalister och sakkunniga mer lämpade för tyckande i debatterna och är det ett problem att det nu kankse tas över av bloggars/twitters åsiktflöde? Går det att dränka och mätta en debatt och försvinner de som tidigare haft åsiktsmonopol i detta flöde? Säg vad ni tycker! Hjälp!

Bard vid val = Bardval


Gårdagens fångade valögonblick.

Tänk ifall han hade varit sosse. (S)valbard. Dagens ordvitsar regnar från himlen.

(Pappa fotograferar)

Kulturfittsskymning

The Hills.
"Hur älskar en feminist? - Isabella Varricchio om Marguerite Duras, feminismen och kärleken".
Il Principe är "inne", men bara om det gäller den nya tidens managementlitteratur (vilket faktiskt är ett ord, enligt aftonbladet schmaftonbladet).

Böcker är bara intressanta genom ett raster av läppglans och hårsprejad lugg. Så jävla tråkigt. Bio är bara roligt för att man får skratta. The Hills är som wrestling, skriver Aftonbladet, alla vet att det är fejk men det blir roligare om åskådarna hjälper till att bevara illusionen.

Det är en riktigt bra beskrivning av det hela egentligen. Det är vårt fel att allt bra går åt skogen, eller det går inte åt skogen, det bara ersätts av sjukt mycket fittigare saker. För att fortsätta på The Hills, jag diggade Expidition Robinson och dokubebisarna som föddes när jag var ett vårtsvinsbarn men surreality-TV á la Simple Life eller The Hills ger mig the metaforiska creeps.

Program som dom säger att vi ger tillbaka vartenda öre som lagts ut på produktion plus månghundraprocentig ränta. Det faktum att jag blir irriterad ger dom säkert pengar i skrivande stund, det lär finnas klausuler om sådant. Dagens s.k. kultur bygger på hatkärlek. Den bygger på ett sönderfall, eller om man så vill en kulturfittskymning, av vad jag inbillar mig är "riktig kultur" och resulterar i ett jävla mähä.

Brasch, säger jag och hytter näven.


Som en parentes:
Det finns många sorters skymningar.
Borgerlig skymning råder då solen ligger mellan 0° och —6° i förhållande till horisonten. Detta avspeglar ungefär gränsen där det går att läsa en normal text utan extra belysning.
Nautisk skymning råder då solen ligger mellan —6° och —12° i förhållande till horisonten. Detta anger den ungefärliga gräns då det är möjligt att på havet urskilja horisonten vid användande avsextant.
Astronomisk skymning råder då solen ligger mellan —12° och —18° i förhållande till horisonten. Detta anger den ungefärliga gräns då ingen del av den synliga atmosfären från platsen i fråga längre är belyst av solen.
Amatörastronomisk skymning är ett informellt begrepp och gränsen för den går ungefär då solen ligger —15° i förhållande till horisonten. Då är himlen ännu inte helt mörk, men tillräckligt mörk för alla utom de allra mest krävande himmelsobservationerna.

Vilken av dessa som används när man avgör ifall det råder kulturfittskymning eller ej nämns inte på wikivetalltia, men jag gissar på Amatörastronomisk, eller Borgerlig.

Det där med twitter alltså

Jag finns dessvärre där nu. Robin bär skulden. Så om ni vill ha en som blint följer, jag har hört att den med mest followers när den dör vinner så här har ni en freebie, lämna en kommentar så. Ja, ni vet.
Jag känner mig lite smutsig. Men jag finns på @tanjasimone. För Simone är mitt mellnamn, och en namntjuv någonstans redan tagit mitt efternamn.

Bowie


Nejmen det här känns ju rimligt. Tycker jag.

Tjena

Aftonbladet skriver om en läkare under utredning för 20 dödsfall. Han kunde tydligen "förutspå när de skulle dö".

Han är ju läkare. Låter inte det mer som att han gör sitt jobb? På ett sjukhus. Platsen dit folk åker när de är sjuka och ska dö?

Nästa vecka, polisen som anklagas för att ha en nära kontakt med kriminella.

Schmåskafton



Nejmen glad påsk på er också då.

Jag sitter lite tunghøvdad på jobbet. Gårkvællen på Gloria Flames luktade motown och sjuttiotal (det førføljer mig fortfarande.) Føtterna ær dansømma. Tack fr en trevlig kvæll Sofie, Hannes, Jade och Andrei.


April

Ett aprilskämt här vore som att vara ärlig en hel dag.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0