9/30

Min tro

Återupplivande av Manifesto Braziljack, en trosförfattning av agnostisk och egoistisk art:


Guds Moder från Vladimir


Jag lovar och svär att aldrig berätta sanningen, hela sanningen eller knappt ens delar av den. 

Jag lovar och svär att alltid bete mig som en oförbätterlig konformist i jakt efter originalitet och berömmelse. Precis som alla andra. 

Jag lovar och svär att vara en glad och förnöjd person, men enbart pålysa om mina nervösa, ledsna, missnöjda sidor. 
Jag lovar och svär att överkommatera och strössla med bisatser.

Jag lovar att dricka för mycket. 

Jag lovar och svär att urskiljningslöst betrakta wikipedia som sanning. 

Jag lovar och svär att aldrig källhänvisa. 

Jag lovar att använda andras bilder.

Jag lovar och svär att bete mig som att jag vore förmögen. 

Jag lovar att vara pretentiös, ty däri finns ljuset;

Jag lovar att använda semikolon opåkallat. 

Jag lovar och svär att dyrka Ordet, Konsten, Musik jag knappt ens gillar (men få har hört talats om den, eller alltför många), Antedeluvianism, Dilettantism, Linda Leopold, Captain Ahab och den Heliga Alkohol som doppar huvudet i glömska och arrogans. 



Ty Riket är ditt, och Makten, och Härligheten. I Evighet.

Amen.

Vårregn


Spring Rain, John Sloan, 1912

9 plusgrader, solsken ibland överskyat av små moln med spiggregn prick prick prick mot huden. (hellre det än bombregn kaboom-kaboom över Tripoli).

Har ledigt kvällen ut och imorgon, men vet inte hur jag ska bete mig när det plötsligt luktar vår. Har glömt vad man hittar på. Så jag syr om några kläder och inser att det är det enda spännande jag har att säga om livet just nu.

8/30

Ett ögonblick




Vi sitter på balkongen och försöker att inte få snö på fötterna. Jag röker, men hon försöker dölja det för sin familj så hon tar bara småbloss av min. Vi har precis talat om supermånen. Vi har druckit en del vin. Plötsligt säger hon tyst och nästan drömlikt:
"Jeg liker månen og stjernerne...".

De tre sekunderna innan vi börjar fnissa åt det banala i det hänger tyngdlöst i luften och jag tror inte att någon av oss tänkte någonting, tills världen kom rasande tillbaka.

Rödvin skapar ögonblick som ingen annan.

7/10

Min bästa vän

Mina bästa vänner är spöken allihop. Minnen och romantiseringar av det som har varit, eller poltergeists som stör min nattsömn.

Vänner är svåra för att man aldrig känner dom helt eller förstår dom helt. Eller vi tycker om att säga att vi gör det, men det gör vi inte. Det vi inte ser eller får med oss fyller vi i med oss själva. Vänner är som halvt genomskinliga glasrutor.

Men när jag inte ältar så är det Sofie, öl och snus.

FRIDA


När jag var ett kiddo, eller i vart fall mer kiddo än jag är nu, läste jag FRIDA och tyckte att det var en tidning för nästan vuxna. Man fick läsa om mens, petting och Peter Jöback och sådant.

Man kunde köpa en FRIDA-cdrom med kalender och grejer, och om man tryckte på escape så dök en sjysst hamletuppsats i word upp, s¨att man kunde låtsas att man gjorde annat om någon förälder kom in i rummet.

Varför har inte någon utvecklat samma sak fast med porr? (jag kommer bli rik på idén).

DS
Knivlisa, om du läser detta (funkade ju sist) så är du en fortfarande en härlig tjej. Och fortfarande välkommen. Har god kaffe och grejer.

Re-take 5/30




Vad är kärlek?

Baby don't hurt me. Don't hurt me, no more.

6/30

Min dag


Min dag är vertikal snöslask som attackerar uppifrån, försöker dränka allt i... jävla gegga. Men personligen har jag en ganska fin dag ändå, ledig efter morgonens storstädning av lägenheten. Allt luktar Jif och grönsåpa, utom mitt rum som luktar Dresden -45 och tvättkorg.

Ser på Black Books och snöregnet utanför fönstret. Det är så tungt att det bara är som vita hårstrån eller streck som går ner i jorden. Repeterar och övar kick ball change för mig själv, men det är svårt utan kavaljer.

Lyssnar på the things we did last summer och drömmer tillbaka till varmare tider.

All the cats join in


Undercover med realistiska kattbroderier och fantastiska pressveck i gråa slacks, med polo i samma blyertsnyans som man ser bröstvårtor genom.

Längst ner Givenchy negerjockeyamazon som en glansig hiphoppanter på 80-talet.

Älsker den övres tidlösa banalitet och den understas färg- och materialkombinationer.

AND ALL THE CATS JOIN IN

Kavring


Jag hoppas att ingen har missat att Viggo Cavling gästbloggar hos Studio Total. Trots att hans andra blogg enligt egen utsago handlar om "kommunikation och vikten av att tänka efter". Vilket ju låter helt idiotiskt. Hans gästbloggande ska handla lite om kvinnor och mat, vilket ju är en sjysst kombo som jag själv gillar rätt mycket. Trots att män är från Mars och kvinnor från helvetet.

Att tänka efter är oorganiskt, och därför emot naturen.

5/30

Vad är kärlek?




Kärlek är sjukdom. Kärlek är abnormalt.


Kärlek är irrationellt, motsägelsefullt och bipolärt.

Kärlek död, och att leva så intensivt att det inte spelar roll. Kärlek är letargisk och händelselös. Kärlek är normalt.

Kärlek är att fråga vad som är bäst - ignorance or apathy? Och att svara I don't know and I don't care.

Förbud


Nu kan man fråga sig varför jag sitter utspökad som vaudevillevarelse klockan elva om morgonen på en vanlig torsdag, med tunga, svart inramade ögon  och mörkröda dockläppar. Mouche och finger curls och svart hatt som nästa döljer mitt ansikte.

Det finns en anledning, kanske inte god, men den finns. 1. För att det är väldigt trevligt. 2. För att Eini på lördag bjuder in till prohibition party hemma hos sig, och man måste få rätta svajen på smink och stass.

Har storslagna planer på att i whiskeyruset dansa charleston tills grannen klagar.


Detta kräver bildorgie.



Detta, godvänner, blir bra.

Eufemismer

'

Det är en tunn linje mellan att alltid hitta anledningar att fira och alkoholism. Men det låter bättre med festiv än a-lagare. Hellre happy-go-lucky än röd potatisnäsa. Bara en reflektion.

Tristessen gör mig rastlös. Försöker skrämma bort det gamla spöket genom att läsa en av de bästa böckerna i världen (Boris Vian har skrivit) och det fungerar ett tag. Det känns som ett bättre tidsfördriv än att konstatera att hela min garderob är delikat utplacerad i olika skulpterade formationer över säng och skrivbord (ett skrivbord jag inte ens ser under ull, nylon, trikå och siden). Känns bättre än att städa. Klockan är för mycket.

Klockan är för mycket.

Post Scriptum
Har en snilleblixt, och ska skapa ett mästerverk. Bara så att ni vet.

4/30

Det här åt jag idag


(Leonetto Cappiello, 1921)

Bakfylleandedräkt.
Brandalarmet tvingade ut mig, så passade på att handla mat. Jag ska inte handla efter att jag har druckit. Jag köper saker som inte går att kombinera, goda saker jag blir attacksugen på.

Ananas. Avocado. Syrnet melk. Juice. Kruskakli. Underliga återhämtningsmetoder framför Watchmen. Blir sentimental.

Är det så spännande att veta vad folk äter? Frukostbilder, smutsiga bilder från Stockholms uteserveringar på solkande sallader med sölig dressing, snustorra krutonger? Alla lägger upp dom och jag förstår inte. Det är bara poäng i recept, matbloggar, bakbloggar.

RSS 2.0